Den förmiddagen höll solens strålar om oss. Vi kunde stå raka, som träden omkring. Vingliga i varandra, men bara på lek, blev vi kvar där en stund och lät ögonen vänja sig vid ljuset. Mindes andra årstider, slänter, skogar och stränder.
Mörkret kändes så långt borta, när vi stod där i Nolhaga park. Träden log mot oss och jag kom plötsligt på mig själv med att undra om det är så här lycka känns.
EniTime Productions 